Någonting sagolikt

Hej.

Så här fem i tolv kommer alltså jag då inglidandes i bloggvärlden. Ett nytt kapitel ostampad mark i mitt annars mer orala liv. Även om jag numera går under epitetet Oraklet så har jag definitivt minst erfarenhet av oss alla, i alla fall av att göra snus. Trots detta har jag alltså fått detta ärofyllda uppdrag och jag ska banne-mig göra mitt bästa för att axla detta som en riktig Karl.

Så. Jag har tydligen fler strängar på min lyra som kan vara intressant i sammanhanget så här tänker jag ta upp lite roliga, bra, lätta, svåra, meningslösa och absolut idiotiska saker man kan göra som är relaterat till vår ”tjära tobak”. Jag kanske inte är först med allt jag gör men jag hoppas ändå kunna inspirera en och annan av er påhittiga och nyfikna människor här på vår facebooksida.

Först ut skall jag berätta om hur man gör något sagolikt gott.

Varje jul samlas vi några stycken för att göra Det Stora Julbaket. Jag är den som fått huvudansvaret för tryffeln. Varför då tänker kanske ni? Ja, kanske är det för att jag älskar tryffel eller så är det bara för att det är så få ingredienser och därför svårast att misslyckas med? Hursom så axlar jag den rollen med största allvar.

När det kommer till smaksättningen så är det som med Blossa-glöggen, det SKA vara olika smaksättning varje år! I början var det ju lätt, då körde jag klassiker som lakrits, polkagris, glögg, ingefära mm. Men allt eftersom åren gått har det blivit svårare att komma på nya bra smaker. Förra året kände jag att jag kanske hade kommit till vägs ände ändå. Så pinsamt. Här stod jag som tryffelansvarig och hade slut på ideer. Jag ville ju inte svika mina bakvänner, ville inte bli påkommen med brallorna nere och vara tvungen att berätta att jag inte hittade någon ny smak.

Så jag letade frenetiskt både fågel, fisk och mitt emellan efter nya smaker, men allt var endera redan testat, olagligt eller direkt olämpligt att förtära. Med ångesten pumpande i blodet och svetten pärlandes i pannan yrade jag mig ut i hallen och tittade på måfå in i mitt snusskåp. Ja men så klart! Här fanns ju räddningen! Mitt framför näsan på mig fanns ju smaker som kommer att rädda mig i många år framöver! Medan trycket i bröstet började lätta och pulsen äntligen gick ner under 180 igen började jag ta fram alla mina godsaker. Då uppstod nästa problem, men ett problem av betydligt angenämare slag. Vad ska man välja??? Vad kan passa med choklad och till jul? Jag rådfrågade den smartaste jag hade att tillgå för tillfället, migsjälv, medan jag läste etiketterna på flaskorna. Svaret var ju egentligen ganska självklart. Den ultimata smaken, det svartaste av alla svarta guld. Tjära! Självklart skulle det smaksättas med tjära. Vad kunde passa bättre än tjära när man sitter på en gård på Tjörn vid havet? Jag rusade ut i köket i bakstojet för att berätta den briljanta iden.

Jag kan säga att alla inte var lika entusiastiska. Glädjeropen, ryggdunkarna och allt beröm lyste i alla fall med sin frånvaro. När jag något stukad gick bort till min spis och mina kastruller kunde jag höra hur dom hånade mig bakom min rygg där de stod och flätade sina perfekt gyllengula saffranslussekatter. Lussekatter gjorda på samma sätt i generation efter generation med ett väl beprövat recept som kom från Bockstensmannens klasskompis mormorsmor. Men jag låtsades inte om alla hånskratt och smädelser. Jag skred till verket och rörde stolt ihop min tryffelsmet och med rak rygg och stadig hand hällde jag i tjäran och några droppar rökarom.

AH! Resultatet lät inte vänta på sig då den förföriska doften av choklad och tjära gifte sig i det stora lantköket. Mitt luktsinne slog frivolter och saliven började rinna. Redan innan smeten hann stelna i sina tryffelformar visste jag att historia skrivits där och då. Detta skulle det komma att pratas om i generationer och någon, någonstans skulle komma att välta en gärdesgård i mitt namn.

Provsmakningen gick som ni förstår inte att beskriva med ord. Euforin visste inga gränser och än i dag pratas det om tjärtryffeln som något magiskt, en gåva från gudarna. Jag kan ju bara säga att min plats som tryffelansvarig har förstärkts och kommer sätta stor press på den stackaren som skall ta över tryffelrollen i framtiden. Men det har ni väl redan förstått…

Nja…Kanske var det inte EXAKT så här det gick till den där dagen i december. Några ord kan ha förstärkts och några har möjligtvis lagts till. Men! Smaken, den är faktiskt på riktigt! Jag har skickat med några dosor med tryffelbollar i mina snusbytarpaket så vissa av er har fått äran av att inmundiga denna delikatess. Men jag tycker att alla borde få chansen att få smaka på detta mästerverk i alla fall en gång i livet, så receptet kommer att komma upp på hemsidan inom kort.